
Showbusiness bland skelett och bensågar
Ken Arnold, utställningschef vid medicinmuseet Wellcome Collections i London, får besökarna att tappa hakan.
− Vi arbetar med showbusiness. Och vi ska ha den bästa showen i stan!
Det är en smått bisarr syn. Bland udda och stundvis groteska gestaltningar av människokroppen ligger konststudenter på mage eller sitter utmed väggarna och målar av kroppsdelar. De har gott om fantasifulla objekt att välja mellan: ett skelett där bäckenbenet och skallen bytt plats, en överdimensionerad avgjuten man så tjock att fettet nästan helt skymmer benen eller diverse extremiteter som kopplats samman på olika sätt. Utställningen heter ”Medicine Now” och visar ny teknik för att se människans biologiska struktur och funktion.
Anti-masturberingsverktyg
I rummet intill pågår utställningen ”Medicine Man” med historiska operationsverktyg och läkeutrustning ur den samling som museets grundare, entreprenören och filantropen Henry Wellcome, byggde upp. En guide förklarar engagerat hur ett vasst anti-masturberingsverktyg för män fungerar och vissa av besökarna skruvar obekvämt på sig. Hon pekar också ut vilka sågar som ska användas för att kapa vilka ben, hur tatueringar togs bort under antiken och varför fakirer använder sandaler med spikar. På väggarna hänger oljemålningar som föreställer välklädda läkare eller sjuka människor med förvridna smärtfyllda ansikten.
Omtumlande upplevelser
Ingen går från utställningarna på Wellcome Collection oberörd. Snarare lämnar man museet fylld med omtumlande upplevelser och ny oväntad kunskap.
− Många tror att vetenskap är något svårt som ingen tycker om. Därför tror de att det bästa sättet att göra en utställning om vetenskap är att få det att se ut som om det inte är vetenskap. Det är löjligt. Vetenskap är totalt fascinerande, säger Ken Arnold under en intervju vid museets ljusa kafé i anslutning till bokaffären.
Medicin, konst och livet
Enkelt beskrivet är Wellcome Collection en blandning av gallerier, evenemang och möten mellan människor med syfte att utforska kopplingen mellan medicin, konst och livet. Ken Arnold har arbetat där i 15 år och är ansvarig för att skapa nya utställningar. Med bakgrund som doktor i historia från Princetonuniversitetet i USA, med inriktning mot brittiska museer, vill han återskapa den lekfullhet som utställningar hade för några hundra år sedan.
− På 1600-talet var museerna som ett laboratorium. Besökarna fick känna och smaka och det genomfördes diskussioner och utbildningar. Men sedan blev museerna tråkiga. De blev för allvarsamma. Magin försvann. Jag vill återskapa den magin, säger han.
Vad är det som gör en utställning magisk?
− En bra utställning har sin egen metodik och rationalitet. Ofta handlar det om att göra dem extremt enkla. Många utställningar är för komplicerade. Det är bättre att starta med tomhet och bygga upp sakta, förklarar han.
Engagera och beröra
För Ken Arnold handlar det om att överraska. Genom att presentera objekten på ett fantasieggande sätt vill han engagera och beröra besökarna. Han är dock högst medveten om att det föreligger en risk att underhållningen överskuggar utbildningen, en fälla som många utställningar fastnar i.
− Jag är inte intresserad av att ta reda på vad folk vill ha och ge det till dem. De har försakat sin lediga tid för att komma hit och jag vill belöna dem för det. Det gör man inte genom att göra idén rolig eller klä utställningen i glada färger. Vi måste tänka på vad som är de mest dramatiska, medryckande och meningsfulla sätten att presentera idén på, säger han.
Gillar expertis
För att lyckas med det är Ken Arnold ytterst noggrann med vilka han arbetar tillsammans med. Han vill inte jobba med utställningsdesigners som kan göra vilken design som helst, utan snarare med personer som är väldigt intresserade av ett visst ämne.
− Jag gillar expertis. Det kan låta gammalmodigt. Men folk vill veta vad andra ägnat flera år åt att forska kring. Detta försöker vi framställa på ett tydligt, enkelt, förtjusande och vackert sätt. Därför vill jag i ett projekt jobba både med både kunniga forskare och konstnärer och få dem samman.
Om vi vänder på frågan: vad är det som gör en utställning ointressant?
− Det är ibland ett glapp mellan utställningens ämne och vad som visas upp. Det är tråkigt och man lär sig inget. Ämnet måste vara tydligt och objekten måste förklara det som du inte redan visste. Dåliga val av ämnen och dåliga val av objekt och dessa i kombination är ett problem.
Dåliga på fakta
Ett ständigt dilemma är också att finna balans i det som visas och den information man ger. Ken Arnold anser till exempel att många konstgallerier är ”slöa” och dåliga på fakta. På sin höjd får man som besökare reda på konstnärens namn, verkets titel och när det skapades. Ken Arnold anser att gallerier och konstmuseer skulle tjäna på att ge mer spännande information som skapar ett mervärde till verken. Samtidigt är det viktigt att informationen inte kväver själva objektet.
Ljus bild av framtiden
Det är en ljus bild av framtiden för utställningar som medieplattform som Ken Arnold målar upp. Han förklarar att människor i dag är mer engagerade än någonsin i att paketera kunskap för andra, inte minst via internet.
− Idén om gestaltning är universell. Det finns inga unika idéer längre, i dag handlar det om att sätta samman tidigare idéer. Det är vad alla från Brian Eno till Damien Hirst gör. Utställningsvärlden står i centrum för en gigantisk intellektuell rörelse som återuppfinner tidigare idéer och gör kunskap publik. Vi kommer få allt fler talangfulla människor som inte vill något hellre än att jobba på museum!
3 tips från Ken Arnold • Informationen till föremålen ska svara på det uppenbara: vad är detta för något och vad gör det här? Men den ska också avslöja något som du inte visste, som gör det omöjligt att gå vidare utan att ta en titt till. • Se till att utrymmet är behagligt och spännande i sig självt. Utställaren måste veta hur folk rör sig och interagerar med varandra. Utställningar är en social yta och folk tycker om att se på andra människor, inte bara på det som ställs ut. • Ha inte för många föremål. Fokusera på det väsentliga. Låt objekten få tid att mogna. ”Jag kan se om en utställning skapats för fort; det börjar med en bra idé men sedan har allt bara slängts samman. Det tar tid att inse att vissa objekt inte är värda att ha med i utställningen”, säger Ken Arnold. |
Johan Nylander
frilansjournalist baserad i London och på Gotland