© Dolk

Sätter marginalen i centrum

− Precis som uppdelningen homosexuell/heterosexuell är en produkt av historien, är även arbetsför/handikappad en historisk konstruktion, säger Robert McRuer, cripteoretiker som sätter den funktionshindrade identiteten under lupp.

När Robert McRuer hävdar att performancekonstnären Bob Flanagan arbetar som en queer har det ingenting med Flanagans sexualitet att göra. Flanagan var inte homosexuell, men han agerade förvisso inom flera subkulturer: han led av cystisk fibros och var samtidigt en konstnär som praktiserade renodlad masochism som ett sätt att kanalisera smärtan som sjukdomen orsakade.

Bortom förväntningar

Just periferin är det område som McRuers forskning sätter under lupp. Om man så att säga placerar dessa handikappgrupper i centrum, tvingas man att identifiera de faktorer som leder till marginalisering såväl som till utnämnandet av specifika grupper med funktionsnedsättningar till representanter för funktionsnedsatta i allmänhet. För att uppnå detta undersöker McRuers forskning en rad faktorer som ger en bild av handikappolitikens villkor.

Gemensamt drag

Ett gemensamt drag som återfinns hos de flesta handikapprörelser, menar McRuer, är deras förhållande till staten. Handikapprörelser vinner gehör genom att vädja till nationen i sina försök att uppnå införlivande, inkluderande och tolerans för en grupp som är tänkt att vara nationell till sin beskaffenhet. McRuer tar den amerikanska lagstiftningen, Americans With Disabilities Act, som ett typfall, ett dokument som har använts som modell för andra statliga handikapporganisationer i exempelvis Uganda.

Transnationella allianser

McRuers intresse i transnationella allianser och andra icke-nationella grupper kommer av de nackdelar som det innebär att lokalisera handikapprörelsen på en nationell nivå.
− Vänsterns strategier har tydliga begränsningar då man inte nödvändigtvis tänker sig gemenskaper över nationsgränserna – eller de gränser som bestäms och regleras av staten, hävdar han. Ett exempel på detta är att ekonomin i USA som enligt McRuer helt och hållet förlitar sig på exploaterad och odokumenterad immigrerad arbetskraft.
− Det arbete som utförs är ofta bokstavligt talat funktionsnedsättande. Men ofta inryms inte dessa individer i handikapprörelsens statistik. Följaktligen kan inte odokumenterade arbetare söka skydd under åberopandet av den amerikanska handikapplagstiftningen. Där ser man tydligt begränsningarna hos en nationsbaserad vänsterstrategi, även om själva strategin verkligen behövs.

”Grundkurs i funktionsnedsättningens identitetspolitik”

McRuer menar att handikapprörelser som inte tänker bortom USA:s och Europas gränser är bundna av identitetspolitikens ramar. Nästan skämtsamt beskriver han en informationsfolder från Världsbanken som behandlar bankens policy rörande funktionshinder, och kallar den för ”en grundkurs i funktionsnedsättningens identitetspolitik”. McRuer  tar som exempel ett mikrokreditprojekt i Världsbankens regi som inriktar sig på indiska kvinnor med funktionsnedsättning – fastän kvinnorna där kanske inte alls ser sig själva som funktionshindrade.
− Vad har man för nytta av en identitetsbaserad modell på en plats där många, eller till och med de flesta, i målgruppen är försvagade?

Genererar representanter

− Identitetspolitik tillhandahåller alltid representativa gestalter, säger McRuer . Jag är oerhört misstänksam mot [identitetspolitik] när den påverkar forskningen inom funktionsnedsättningsområdet, och min misstänksamhet grundar sig i min föreställning om att identitetspolitik alltid genererar representanter och att dessa aldrig kan vara goda, verkningsfulla representanter.

Produkt av historien

En globalt inriktad cripteori ställer flera klargöranden till förfogande. En rör funktionsnedsättningens historia. McRuer menar att själva begreppet funktionsnedsättning uppstår i Michel Foucaults föredrag om den ”abnorma” individen som han höll under åren 1974-1975 – den moderna queerpersonen, vars föregångare inbegriper odjuret, det onanerande barnet, och andra individer som behöver korrigeras. Homosexuella och queerpersoner med en bredare tolkning – och under denna rubrik skulle McRuer även placera personer med funktionshinder – uppstår under den här perioden.
− Precis som uppdelningen homosexuell/heterosexuell är en produkt av historien, är även arbetsför/handikappad en historisk konstruktion, hävdar McRuer.
− En anledning till att min forskning har burit mest frukt i skärningspunkten mellan queerforskning och handikappforskning är för att deras respektive historia är så tätt sammanflätade.

Intersektionella identiteter

McRuer menar att Roderick Ferguson (Aberrations in Black) och Jasbir Puar (Terrorist Assemblages: Homonationalism in Queer Times) gjorde ett viktigt grundarbete när det gällde att utforska intersektionella identiteter eller personer som annars skulle förbises till förmån för en representativ identitet. En funktionsnedsättningspolitik som expanderar bortom den trånga medelpunkten – med andra ord de representativa personer som identitetspolitiken erbjuder – inbegriper personer som, med McRuers ord, ”arbetar som en queer”.

− Jag tror att de som kan sägas ha en intersektionell identitet sällan kommer ifråga för den ’representativa’ ställning som identitetspolitiken erbjuder. När det gäller identitetspolitiken hos gayrörelsen i USA utgörs identiteten till största delen av en vit man som är gay, säger McRuer.
− Intersektionell analys förhåller sig ofta kritisk till identitetspolitik.

HIV i utkanten

Det var intersektionell analys som förde McRuer till att forska i ämnet funktionsnedsättning.
− Den allra första prövningen av Americans With Disabilities Act var ett fall i högsta domstolen som gällde en person med HIV. Det är en skärningspunkt mellan HIV/AIDS och grupper med funktionsnedsättning, hävdar McRuer.
− Men på sätt och vis borde det inte vara så. Ofta befinner sig personer med HIV/AIDS i utkanten bland människor med funktionsnedsättningar.

Positiv men tveksam utveckling

McRuer menar att inrättandet av nya akademiska kurser i ämnet funktionsnedsättning är en positiv men också tveksam utveckling.
− Trots att allt detta äger rum, finns det andra saker som vi inte kommer att kunna ägna oss åt fullt ut så länge vi inriktar oss på att utforska dessa frågor. Funktionnedsättningspolitik som akademiskt forskningsområde? Det verkar ju storartat, säger han.
− Min fråga är: Vad tillåter det oss att tänka, och vad hindrar det oss från att tänka? Alla händelser ger oss sätt att tänka på och tillhandahåller även sätt med vilka vi förhindras att tänka.

Kriston Capps, frilansjournalist baserad i Washington D.C.

Översättning: Jimmy Hofsö

[1] Crip Theory − som även kommit att kallas lytthetsteori på svenska − kritiserar de normer som utgör gräns för hur kroppen skall vara för att inte ses som funktionsnedsatt. Crip är − liksom queer − ord som använts för att tala om att en person är fel och mindre värd. Här används de för att skapa en annan maktdynamik. Crip theory kritiserar begreppsparet funktionsfullkomlig/funktionsnedsatt och den hierarki som det bygger på. Funktionsfullkomlighet ses som det naturliga i samhället trots att fullkomlighet är omöjlig för någon att hävda, i alla fall för någon längre period i livet. Funktionsfullkomlighet fungerar som en ickeidentitet på samma sätt som maskulinitet och heterosexualitet. De som passerar genom funktionalitetsnormen utan att avvika kallas normater.

(förf: Louise Andersson och Johanna Berg, Riksutställningars Skrivarkurs)

Länkar Crip Theory − en introduktion