Metropolitan Museum med bilar framför

Blir bara större och större: Metropolitan Museum i New York.

C: Claudio Papapietro for http://ontheinside.info

Studier i ledarskap höjer curatorns status


I början av januari 2008 tog Centre for Curatorial Leadership, CCL, emot sina första elever. Utbildningen tar fasta på kunskap och erfarenheter från näringslivet för att ge curatorn möjlighet att återta sin plats runt samtalsbordet. 

Hur står det till med curatorns status när administratörer, ekonomer, finansiärer och sponsorer blir allt mer betydelsefulla för museernas verksamheten? Inte tillräckligt bra, tycker Elisabeth Easton, curator på Brooklyn museum i New York sedan 18 år tillbaka. För ett år sa hon upp sig för att vara med och bygga upp Centre for Curatorial Leadership, CCL, ett nytt utbildningsinstitut i museiledarskap som tar emot sina första elever i januari 2008.

Konsthistoria inte tillräckligt

− Museiarbetet har förändrats väldigt mycket. De flesta museichefer är konsthistoriker eller liknande. Men för att klara av jobbet måste de kunna tala med finansiärer, sponsorer, styrelsemedlemmar och annat, och sådant ingår inte i deras utbildning!

Museerna allt mer komplicerade

De flesta museer i USA har enormt mycket större budgetar i dag än för några decennier sedan, påpekar hon.

− Museerna blir större och större och mer och mer komplicerade. Den administrativa avdelningen växer, men antalet curators förblir detsamma. Då blir det också svårare för curatorn att få sin röst hörd.

Risk att konsten stryker på foten

Easton nämner ett museum som på ett år såg sin budget växa från 6 miljoner dollar till 20 miljoner dollar på ett år. Ett hanterligt problem kan det verka, i en tid av ständiga nedskärningar inom kulturområdet, men när administrationen blir en allt större del av museets verksamhet är risken stor att den konstnärliga verksamheten får stryka på foten.

− Ingen kommer att vilja ge curatorerna det inflytande de är på väg att förlora − de måste själva återta det!

”Skulle aldrig tagit jobbet i dag”

En framstående museiperson som lagt märke till denna förändring är Philippe de Montebello, sedan 30 år chef för Metropolitan Museum i New York: ”Jag skulle aldrig ha tagit mitt jobb i dag”, skriver han i en debattartikel i Washington Post den 7 oktober. ”Många museer har vuxit så mycket att det snarare krävs en företagsvd än en museichef för att klara av jobbet.”

I samarbete med handelshögskola

Utbildningen enomförs i samarbete med the Businees School of Columbia, även det ett unikt samarbete mellan vanligtvis diametralt åtskilda utbildningsinstitutioner, om man får tro Easton.

De 10 elever som valts ut för sammanlagt fyra veckors drill utspritt över fem månader har alla redan ledande positioner på museer i USA: ”Very senior people”, som Elisabeth Easton uttrycker det, även om åldern varierar från 27 till 55 år. Eleverna inleder sin utbildning med två veckors drill i New York. På scemat står bland annat studier i ledarskap, budget, marknadsföring, ”fundraising” med mera. Möten och mingel med tunga personer i New Yorks kulturliv är också ett viktigt inslag i kursen. Nästa punkt på programmet är en veckas praktik på ”ett museum mycket olikt deras eget”.

Allting gratis

Kursen avslutas med ett examensprojekt i Los Angeles. Allting är gratis för deltagarna, inklusive resor och boende. För fiolerna står Agnes Gund, hejåhå och känd konstmecenat, som finansierar utbildningen under tre år ur sin egen privata (och omfattande) förmögenhet.

Konstens försvarare

Men om inte ens curatorn längre ska stå upp för museernas kärnverksamhet: konsten, föremålen som ska ställas ut, vem ska då göra det? Finns det inte risker med att förvandla curatorn till en administratör? Nej, tycker Elisabeth Easton, snarare tvärtom.
− Curatorn måste vara konstens försvarare i alla lägen. Men jag tror att curators måste bli mer närvarande även i de debatter som pågår utanför deras eget fält. Mitt mål är att göra curatorn bättre genom att bättre förstå sin verklighet!

Mer mottagliga för curatorns behov

Att förstå sig på ekonomiska och juridiska frågor är ett sätt för curatorn att återta sin plats runt samtalsbordet, menar Easton. Om finansiärer, sponsorer, styrelsemedlemmar med flera upplever att curatorn förstår och intresserar sig för deras verklighet blir de också mer mottagliga för curatorns behov och önskemål: "De bryr sig om vad vi sysslar med − så låt oss se vad de kan göra!"

Text: Mårten Janson
0 Kommentarer  Kommentera


Sidan uppdaterad: 02 mar 2009 16:01


Teckenstorlek
Gotlands Konstmuseum, VISBY
14 jul 2010 - 23 aug 2010
Naturum Abisko, ABISKO
12 jul 2010 - 08 aug 2010
Naturum Skäralid, LJUNGBYHED
19 jul 2010 - 01 aug 2010
RIKSUTSTÄLLNINGAR
21 jun 2010 - 20 aug 2010
Kulturhuset Mölnlycke, MÖLNLYCKE
21 jun 2010 - 20 aug 2010
Norsk Industriarbeidermuseum, Rjukan, Norge
08 maj 2010 - 28 sep 2010
Upptech, JÖNKÖPING
15 apr 2010 - 15 aug 2010
Her
Mariebergsskogen, KARLSTAD
30 jul 2010 - 15 aug 2010


Riksutställningar
Swedish Travelling Exhibitions
Box 1033
621 21, Visby, Sweden
+46 498 79 90 00
info@riksutstallningar.se
© Riksutstallningar