− Den starkaste trenden bland Kanadas museer är att det inte finns några trender. I stället blir mångfalden allt större!

Det säger Colette Dufresne-Tassé, forskningsledare och programansvarig för museologiutbildningen vid Universé de Montreal. Hon är också ordförande för CECA (Comité pour l'Education et l'Action Culturelle), en arbetsgrupp inom museernas internationella samarbetsorgan ICOM.

Späckat schema

Hennes schema är späckat och att få till ett möte har inte varit enkelt. Men nu blickar hon uppmärksamt och med intensiva ögon mot omvärldsredaktionens reporter på andra sidan skrivbordet. Arbetsrummet på universitetet bjuder på utsikt över några parkeringshus från 70-talet och en liten glimt av Saint Laurentfloden.

Liten statlig finansiering

I Kanada finns över 2 500 museer varav 150 statliga. De finansieras till 70 procent av skattemedel, medan provinsmuseerna bara har offentlig finansiering till 25 procent av sin budget.

Det har lett till att samarbeten med företag och organisationer är betydligt vanligare i Kanada än i Sverige. 
– Det är ett tidskrävande arbete, säger Colette Dufresne-Tassé, men en poäng är att det ger en stark förankring i samhället.

Hon nämner friluftsmuseet Le Domaine Joly-De Lotbinière i Saint Croix som ett exempel: Genom att bjuda in lokalbefolkningen på picknick mot att de plockar ogräs under en dag, sparar man in en hel del av kostnaden för att kontraktera trädgårdsarbetare.

Större skillnader

– Under mina tjugo år inom museivärlden har skillnaderna mellan olika museer blivit allt större och möjligheterna till olika arbetssätt allt fler, säger Colette Dufresne-Tassé. Det handlar inte minst om hur man arbetar för att hitta fram till nya målgrupper.

Ett bra exempel är det historiska museet Le Musée McCord d'histoire Canadienne. som sedan i maj 2006 erbjuder fri entré för föräldrar med barn i åldrarna 6-18 månader. Barnen får undersöka utställningarna utan att föräldrarna behöva oroa sig för att störa andra besökare.

Inspirerad av matinéföreställningar

Till hjälp finns lådor med taktila och sinnesstimulerande föremål som relaterar till utställningarna. Konceptet − som inspirerats av biografernas matinéföreställningar − har blivit en succé och på köpet har ensamma föräldrar lockats ur sin isolering och får möjlighet att diskutera historiska fenomen med andra. 

Le Musée McCord d'histoire Canadienne har också ett specialprogram för ”nya kanadensare”, där föräldrar och barn tillsammans bjuds in till museet för att lära sig mer om seder och bruk i sitt nya hemland.

Utställning på vårdhem och sjukhus

Men det finns också andra målgrupper värda att prioritera. 14 procent av Kanadas befolkning är över 65 år (i Sverige är andelen 17 procent). Det är en av anledningarna till att det nu pågår ett pilotprojekt på vetenskapsmuseet Biodôme (läs mer om museet nedan), tillsammans med två före detta magisterstudenter från Université de Montréal. Resultatet är tänkt att bli en utställning som ska turnera på vårdhem och sjukhus.

Lättfattlig information

Tillsammans med studenter från universitetet har Biodômeockså genomfört ett projekt för att utveckla utställningstexterna och skyltarnas utformning. Det gäller att erbjuda lättfattlig information och bilder för barnen. Men det måste också finnas sådant som stimulerar den vuxna som snabbt ska tolka informationen till barnet.

− Annars kanske barnen uppfattar det som att ”när man är vuxen har man tråkigt” och det vore beklagligt.

Större konkurrens

En allt större konkurrens från andra medier har lett till att museerna tävlar om medborgarnas fritid. En följd av det är att produktionerna blivit allt mer spektakulära, tycker Dufresne-Tassé. Livslängden blir dessutom allt kortare − museerna förnyar sina permanenta utställningar oftare och producerar allt fler tillfälliga utställningar.

− Ungdomar väljer bort museerna, men varför är oklart. Inte ens universitetsstudenter går på museer, det är ett verkligt problem. Tidspressen och kraven på att förföra publiken riskerar att leda till avkall på såväl fördjupning som helhetssyn!

Trovärdig avsändare bristvara

Det blir svårare för museerna att utföra sin roll, socialt, politiskt och ekonomiskt, menar Dufresne-Tassé. Att förbli pålitliga och trovärdiga avsändare av information är en stor utmaning. Det handlar om museerna fortsatta existens. Men det saknas tid att ge komplicerade frågor det utrymme de behöver, och kvaliteten på informationen blir lidande.

− Museerna har en unik plats i kulturen, inte minst för att möta människans behov av sammanhang. De har en lika viktig roll att fylla i samhället som sjukhus och skolor! 

Utvärderingar bristvara

Ett problem som hon ser det är att många museer saknar kompetent personal för att bedöma vad bristen på fördjupning kan leda till. Väl genomförda utvärderingar är en bristvara.

− Jag skulle gärna vilja se en tydligare definition av det flitigt använda ordet ”upplevelse”. Begreppet används med vitt skilda innebörder i olika sammanhang!

Utgår från allmänhetens intressen

Musée Canadien des Civilisations i Gatineau är ett föredöme, på det grundliga sätt som de arbetar för att göra utställningar utifrån allmänhetens intressen och historietolkning, menar Dufresne-Tassé. Det har bland annat lett till en oerhört populär vandringsutställning om skridskoåkning och en virtuell utställning som berättar om Canadas historia utifrån motiven på cigarraskar mellan 1883 och 1935. Nu planerar man för en utställning om folkkonst och populärkonst.

Men själv ger Colette Dufresne-Tassé inte mycket för begreppet ”virtuellt museum”:

− Webbplatser är bra för att förbereda inför museibesöket eller för att ta till vara på olika intressegruppers engagemang. Men de så kallade virtuella utställningarna har inget med museer att göra. Ett museum är en institution som innehar en samling av något slag!

Text & foto: Marika Jonson, vikarierande webbredaktör på Riksutställningar