Lucina Shayo visar "The evolution tree" i en förort till Dar es Salaam. © House of Culture
Lucina Shayo: ”Barnen ska känna sig fria i museet!”
”Bodde Adam och Eva i Olduvaipasset?”
”Varför finns svarta och vita?”
Det här är några av de frågor jag ofta får i mitt arbete som museipedagog på House of Culture i Dar es Salaam. Det är Tanzanias nationalmuseum och ett av fem statliga museer i landet. Det har avdelningar för historia, etnologi och naturhistoria och grundades 1940, vilket gör det till landets äldsta museum.
Sudda ut föreställningar
Många tanzanier har haft föreställningen att vårt museum bara skulle vara till för turister och välbärgad överklass. Att sudda ut den föreställningen har varit en viktig målsättning i vår pedagogiska verksamhet. 2004 hyrde vi för första gången en skåpbil och körde ut i Dar es Salaams förorter, till människor som inte ens kände till att museet finns. Vi tog med oss en utställning som vi kallar ”The evolution tree”, som visar människans släktträd från de tidigaste fossila fynden och fram till i dag. Överallt där vi stannade fick jag också svara på frågor om själva museet. Jag organiserade då lektioner för att visa hur man tar sig till oss och hur man förbereder
ett museibesök.
Intresset började i hembyn
Mitt eget intresse för museipedagogik började i min hemby. I närheten finns ett antal grottor som grävdes ut av människor någon gång under 1600-talet. På den tiden låg olika stammar i området i fejd med varandra. Grottorna är så stora att inte bara människor utan även all boskap skulle kunna få skydd under en fiendeattack. Genom smala kanaler fick man in såväl dricksvatten som syre om belägringen blev lång. I min barndom gick vi till grottorna tillsammans med historieläraren och jag hade alltid massor av frågor. Så föddes mitt intresse för historia.
1978 fick jag jobb som pedagog vid Arusha Declaration Museum, där jag arbetade i tretton år. 1991 började jag arbeta på House of Culture, där jag varit förutom några år på Village Museum i Arusha. Nu är jag den första kvinnan någonsin att arbeta med pedagogik på chefsnivå i i ett tanzaniskt museum. Tidigare har kvinnor bara fått jobb i kassan eller i museibutiken.
Barn med särskilda behov
Village Museum är ett friluftsmuseum som visar traditionella hus. Barnen kom till museet för att lära sig om traditionell matlagning, husbygge, att ta hand om djur med mera. Jag involverade till och med äldre personer som spelade rollen av far- och morföräldrar och samlade barnen kring elden för att berätta historier.
När jag började be barnen att skriva ner vad de ville att museet skulle göra för dem blev jag förvånad: Många svarade att de ville att alla som tvingades vara kvar i skolan, skulle kunna följa med till museet.
Jag frågade varför de var tvungna att vara kvar i skolan. Svaret blev: “För att de är handikappade!” Det ledde till att jag började ordna program för barn med särskilda behov.
Skära kött med stenverktyg
”Hall of man” är en viktig del av ”House of Culture”. Här berättar vi om mänsklighetens historia. Olduvaipasset i norra Tanzania kallas ofta ”mänsklighetens vagga”. Här har man hittat fossil efter många av människans förfäder. Många av dessa fynd kan man se i ”Hall of man”.
Spela rollspel
Det pedagogiska programmet vi arbetar med i denna hall kallar vi “Man of past today”. Bland annat låter vi barnen skära kött med stenverktyg och att göra upp eld med pinnar. De får också prova på att mala på stenåldersvis.
I galleriet som berättar om Tanzanias historia får barnen rita teckningar och klä ut sig till Julius Nyerere, Tanzanias första president. De får också spela rollspel och iklä sig rollen som slav eller slavägare.
Vi har också en biologisk avdelning, där barnen får sjunga sånger och berätta gåtor för varandra om de olika djuren man kan se där. Den etnografiska hallen erbjuder oväntade saker, här kan barnen bland annat spela trummor och göra pärlhalsband. Jag tar dem också till örtagården, där de får spela traditionella medicinmän.
Förändra museet
År 2002 inledde vi en process där vi involverade alla våra olika intressenter för att förändra museets vision och mission. Vi annonserade i tidningarna efter personer som var intresserade av att delta i en rådgivande arbetsgrupp. Alla vuxna tanzanier med intresse för kultur och naturhistoria var välkomna att söka. Vi genomförde också en workshop med alla våra målgrupper, lärare, journalister och inte minst representanter för grupper med särskilda behov. Vi genomförde också en enkätundersökning bland besökarna. Genom detta arbete kunde vi ta reda på vad våra målgrupper ville att vi skulle göra för dem och hur de kunde bidra till museets verksamhet.
Målsättningen med museets pedagogiska verksamhet är att barnen ska känna sig friare i museet än i skolan.
Förhoppningsvis blir barnen både stimulerade och mer kreativa men vi hoppas också skapa lust att besöka museet igen. Att vi lyckats tiodubbla antalet besökare sedan 1995 är ett tecken på att vi förstärkt museets position i samhället.
Lucina Shayo
är chef för den pedagogiska verksamheten på House of Culture i Dar es Salaam, Tanzania