Finanskris banar väg för kulturen

New York Se på karta

Museerna går i täten när New York förvandlas från finanscentrum till kulturtummelplats. Sarah Clyne Sundberg rapporterar från en stad i förändring.

Bilden av storstaden, i synnerhet New York, har förändrats de senaste tjugo åren. Från att ha upplevts som en mörk och farlig plats där brott och droger frodas, präglas storstaden numera av gemyt, framtidsanda och kreativitet.  Många av invånarna cyklar, handlar närodlade produkter på bondens marknad och håller sig a`jour med omvärlden via sociala medier. Storstaden är en plats som unga högutbildade människor flyttar till, inte bort ifrån. Stadens hållbarhet, ekonomiskt och ekologiskt, ligger högt på dagordningen inte bara hos stadsfullmäktige men också hos många kulturinstitutioner.

Offentliga utrymmen röd tråd

The New Museum, New York, anordnade i maj 2011 "Festival of Ideas for the New City". Runt 125 organisationer på New Yorks Lower East Side – alltfrån konstgallerier till det natthärbärge som är granne med museet – deltog i gatufester, konferenser och konstprojekt ute på stan. En röd tråd var hur man skapar och använder offentliga utrymmen: Vem har tillgång till staden och på vilka villkor?

Utöver New Museum har flera av de större museerna i New York i år satsningar som handlar om stadens framtid och konst i gaturummet, bland annat Guggenheims BMW Labs och MoMAs "Foreclosed".

Men varför just nu?

– Jag tror att den ekonomiska krisen 2008 var en katalysator, säger Corinne Erni, projektledare för "Festival of Ideas for the New City".

– Dessutom suddas gränserna mellan konst, arkitektur och design ut allt mer. Ämnet låg i luften och vi ville ge uttryck för det och skapa en bredare dialog för att forma stadens framtid.

Cykelbanor, gågator och avgränsade torg

Att införliva konst och gemensamma utrymmen i gaturummet är relativt nytt i New York. Borgmästare Michael Bloomberg har både hyllats och kritiserats för sin trivselkampanj. Han har låtit bygga cykelbanor, gågator och avgränsade torg med krukväxter och solstolar. Sommaren 2011 ordnades för fjärde året "Summer Streets", där Park Avenue under tre lördagar i augusti förvandlas till en gågata kantad av kulturella och fysiska aktiviteter. Governor's Island, där kustbevakningen tidigare höll till, har sedan 2003 öppnats för allmänheten och används numera som en konstpark med fri entré, där bland annat New Museum ställt ut verk. En jättelik övergiven utomhusbassäng i Williamsburg blev först scen, bio och dansgolv, men nu har staden börjat restaurera den till badbassäng igen.

Konst, gatuliv och subkulturer stadens styrka

I spåren av den finansiella krisen och tillverkningsindustrins kollaps i USA blir konst, gatuliv och subkulturer stadens styrka och dragplåster.

– Förr handlade New York mest om arbete och kommers. Se på områdena längs med vattnet: De stod övergivna efter det att hamnen flyttat. Nu uppstår allmänna platser, ofta med början i gräsrotsinitiativ i Brooklyn bland annat, där folk tog över lokaler och gator och gjorde något nytt av dem. Nu har det plötsligt tagits upp på stadsplaneringsnivå och blivit offentligt, mer etablerat, säger Corinne Erni.

Mer genomtänkt och mindre farlig

"Festival of Ideas" belyser problematiken i att försköna miljöer och göra dem gästvänligare. Staden blir mer genomtänkt och mindre farlig. I denna process går något av det oöverblickbara som tidigare präglat New York, och varit en del av dess lockelse, förlorat.

– Det finns alltid en viss risk med att institutionalisera något. Men hittills ser jag mest positiva förändringar, säger Erni. Om du tänker på hur gatorna och många av de ombyggda lokalerna ser ut i dag så har det skett en enorm förbättring. Men det måste få finnas kvar oplanerade utrymmen i en stad, det är viktigt.

Jobb och livskvalitet lockar

På "The Heterogenous City", en av festivalens paneldebatter, talades det om "bright flight." Unga skärpta människor lämnar villaförorterna och landsorten för storstaden. De lockas av jobb och livskvalitet. Begreppet är en lek med uttrycket "white flight", det fenomen i sextiotalets USA då den vita medelklassen flyttade ut ur statskärnan. I dag, i bostadslånekollapsens kölvatten, står många förortsvillor tomma. I New York flyttar de som inte har råd att bo kvar i innerstan ut till nu mindre attraktiva villaförorter.

Riskfri konstvandring

Staden är säkrare, man kan som turist utan större risk kan åka tunnelbana eller gå konstvandring på Lower East Side vid midnatt. Men efterfrågan driver upp priserna. I takt med att boendet blir dyrare har Manhattan gått från en plats där konstnärer, nyanlända invandrare och andra med begränsade ekonomiska resurser kunnat hitta billiga lägenheter, till en plats där främst höginkomsttagare har råd att bo.

Ateljéer blir till dyra bostadsrätter och hyreshus rivs. Ställen där konst och gata förut mötts trängs ut av saneringen. Huset 5 Pointz, som hyste ateljéer och vars fasad är ett av världens främsta graffitimeckan, ligger tvärs över gatan från MoMAs PS1 i Queens. 5 Pointz stängdes 2009 efter ett olycksfall. Efter stängningen kunde turister gå på guidad graffititur. Nu planeras rivning, därefter bostadrätter.

Graffitti ger vika för fasadmålningar

Vad händer med den kulturella smältdegel, den energiska oreda som gjort staden attraktiv, när de som skapat den tvingas ut? Går det att bevara stadens karaktär och samtidigt förnya och renovera? New Museum som institution brottas med dessa frågor gällande sin plats på Lower East Side. Museet höll tidigare till i en mindre lokal på Broadway. År 2007 flyttade man in i den nya, egna, byggnaden på Bowery. En stor silverskrapa som har landat likt ett UFO på en plats tidigare känd för uteliggare, graffiti och ruffa klubbar. Dyra restauranger, barer och butiker frodas bland soppkök, uteliggare och möbelgrossister. Det tidigare subkulturella livet ersätts med initiativ ovanifrån. Graffiti får ge vika för beställda fasadmålningar och projektioner. Musikklubbar ger plats för kulturfestivaler.

Att vara en tongivande institution för samtida konst i en stad fylld av gallerier, ateljéer och program ägnade åt just detta är inte alltid lätt. Effekten kan bli en institution med tyngdpunkt på nuet, som inte alltid känns lika samtida som världen utanför. Ibland mer processinriktad och akademisk än publiktillvänd.

Grannsämja viktigt

– God grannsämja och kontakt med närområdet är mycket viktigt för New Museum, säger Corinne Erni. Konferensen var den intellektuella delen, där stora idéer diskuterades. På gatufesten fick personer som faktiskt utövar de idéerna på en väldigt lokal nivå möta folk på gatan. Det har gett utdelning. Vi har nu mängder av nya, lokala, samarbeten på gång.

Bevarandets tyranni

New Museum köpte nyligen en lokal, en före detta restaurangutrustningsbutik, bredvid huvudbyggnaden. Den invigdes under festivalen med Rem Kolhaas utställning Cronocaos där begreppet "bevarande" dryftas. Halva lokalen hade målats vit och grå – typisk postindustriell gallerilokal. Den andra halvan fick vara kvar som den var, med fotbollsaffischer, barnteckningar och diplom på väggarna och lager av gamla linoleumplattor på golvet. Kolhaas menade att själva bevarandet är en tyranni som sparar ytan, men tömmer staden på innehåll.

Hemlös man guidar på natthärbärge

The New Museum är både en del av och en katalysator för det skifte som skett på Bowery. Det är en metamorfos på gott och på ont. Kanske kan man dra en parallell mellan Bowery och staden i stort. Museet är noga med att gå varsamt fram bland grannarna. Men det är en underlig känsla att med en grupp tyska turister och en före detta hemlös man som guide gå runt bland sovplatser på natthärbärget brevid museet. Där har man, festivalen till ära, slagit upp dörrarna för allmänheten. Bland spartanska våningssängar och prydliga rader av väl använda skor ter sig akademiska debatter kring bevarandets tyranni och trivsel i gaturummet avlägsen.

Sarah Clyne Sundberg