BMW Guggenheim lab skapar ”medverkan 2.0”

Berlin

Vilka är största framtidsutmaningarna för nio av världens viktigaste städer? BMW Guggenheim Lab är museet och den mobila tankesmedjan som söker svar tillsammans med invånarna direkt på plats. I sommar har man gästat Berlin, med fokus på gentrifiering.

BMW Guggenheim Lab är en mobil tankesmedja om stadsplanering, utvecklad av Guggenheimmuseet i New York och den tyska biltillverkaren BMW. Syftet är att utforska aspekter av det lokala urbana livet och fördjupad förståelse för staden genom insikter i kultur, sociologi och teknik. Hittills har man slagit ner i Berlin och New York, och i vinter väntar Mumbai. 

Kraftiga protester
Stoppet i Berlin började stormigt. Invånarna i stadsdelen Kreuzberg beklagade sig över lab-paviljongen när den ställdes upp på ett fält intill floden Spree. Man hävdade att den skulle förstärka den pågående gentrifieringen av området och efter kraftfulla protestaktioner på internet blev projektet försenat och kunde öppna först i mitten av juni. Då på en ny plats intill galleri Aedes på Pfefferbergområdet, ett konst- och kulturcentrum i – det i högre grad redan gentrifierade – Prenzlauerberg.

27 000 besökare
Och där blev labbet en veritabel publiksuccé. Under de sex veckorna man verkade kom över 27 000 besökare till över de 300 workshoptillfällenna, föreläsningarna och andra evenemangen.
Man erbjöd gör-det-själv-verkstäder för den som ville hacka datorstyrkretsar och det fanns ”utlåningsbibliotek” med verktyg och prylar för experiment med material i nya kombinationer.
Man kunde också lyssna föreläsningar om kollaborativ design och hur vi uppfattar skönhet i staden. Dessutom förgrenade labbets sig utåt med cykelturer till avlägsna stadsdelar.

”Medverkan 2.0”
Carlo Ratti, chef för SENSEable City Lab vid MIT i Massachusetts och en av BMW Guggenheim-labbets intendenter, kallar det ”Medverkan 2.0” för samtida museer.
– BMW Guggenheim Lab handlade om människor på utflykt till platser där de aldrig hade varit förut, förklarar han under en av labbets sista utställningsdagar.
– Det handlade om att promenera till de lokala myndighetskontoren och studera frågor kring gentrifiering. Det handlade om att skapa saker, eller att titta på stadens sensorer.

http://www.flickr.com/photos/bmwguggenheimlab/7700565686/in/photostream

Deltagare under en föreläsningsserie på hjul som arrangerades varje vecka. Här utforskar man hobbies i Friedrichshain-Kreuzberg och Neukölln.

Ambitiös dokumentation
En annan av intendenterna, tyskan Corinne Rose, summerar sina upplevelser från de senaste sex veckorna:
– Vi var väldigt ambitiösa med vårt projekt kring Berlins lokala byggnadskontor. Vi ville besöka en ny plats varje vecka, informera de boende och samla in deras tankar och visioner om dessa tomma platser. Vi videofilmade de som deltog och samlade in texter som invånarna gav oss om varje plats – och dem har vi inte ens hunnit ladda upp på hemsidan än.

Tradition av delaktighet
Huvudintendenten Maria Nicanor, som planerade hela Berlinvistelsen, tog med sig nya lärdomar av projektet:
– Berlin har en djupt rotad tradition av medborgaraktivitet och delaktighet, vilket fick djupgående inverkan på samtliga aspekter av BMW Guggenheim Lab. Vi har fått möjlighet att inte bara diskutera några av de viktigaste frågorna för Berlin som stad, utan även att arbeta tillsammans med lokala grupper i en rad olika praktiska projekt.

Karaoke och förebild
Just med anledning av de projekten bjöd labbet in politiker och experter – och naturligtvis en mängd människor från skapargemenskapen. Man bjöd också in lokala kändisar. som Joe Hatchiban – en Berlinbo som anordnar omåttligt populära karaoketräffar i grönområdet Mauerpark i stadsdelen Berlin-Mitte varje söndag.
– Vi bjöd in honom till eftersom det med största sannolikhet skulle innebära att labbet skulle bli omnämnt i media. förklarar Maria Nicanor.
– Men det viktiga med Joe Hatchiban är att det finns människor som han, som – helt utan stöd från myndigheterna – på egen hand håller på att förändra delar av staden.

Föraning om något större
Hon tillägger också att det är viktigt att ha med barnperspektivet i projekt som labbet, det är barnen som behöver växa upp övertygade om att de faktiskt kan förändra saker, om de verkligen vill. De ska kunna delta i labbets aktiviteter och träffa en massa olika människor. Den övergripande tanken bakom är att de anekdotartade programmen – skaparverkstäderna till exempel – bara är en liten föraning av något mycket större inom stadsplaneringen.

Mumbai nästa
Efter två västeuropeiska miljonstäder fortsätter nu labbet mot Asien för att, om allt går som planerat, landa i Mumbai den 9 december. Intendenterna ställs då inför en helt ny omgivning och en lokal infrastruktur som troligen kommer att kräva en del anpassningar.
– Det kommer att bli annorlunda i Mumbai, eftersom kulturerna skiljer sig åt. De olika närvaronivåerna och de olika sätt på vilka människor deltar kommer att skilja sig från Berlin, säger Maria Nicanor.
– New York och Berlin är ju ganska lika på det sättet, där är människor vana vid att lyssna på föredrag eller sitta inne i ett labb som det här. I Mumbai kommer projekten förmodligen att i större utsträckning försiggå utanför labbet, runt om i staden.
Med Mumbai som försökskanin ska det bli spännande att se om labbets olika typer av lokala ingrepp kan fungera i Asien. Det råder dock inga tvivel om att BMW Guggenheim Lab har väckt såväl debatt som inspiration med sitt nya mobila konferenskoncept.

Verena Dauerer, frilansjournalist Berlin

Uppdaterad: 8 Okt 2012 11:43 Print