Fler kulturaktivister i Bryssel

Bryssel

Lär av miljörörelsen – arbeta som aktivister! Så påverkar man EUs nya kulturprogram, sa Vladimir Sucha, EU-kommissionen, till Riksutställningars Eva Lundqvist. Hon reste till Bryssel tillsammans med 7 chefer inom kultursektorn för att lära sig mer om EU och kulturen.

Bryssel är en mångkulturell stad. Människor med olika bakgrund och språk lever och verkar där. Jag uppfattar inte som att EU är närvarande överallt utan snarare poppar upp lite här och där med den stjärnbeströdda flaggan som vajar i vinden eller med en skylt på en husfasad. I och med att fler och fler medlemsländer anslutit sig till EU har de forna EU-kvarteren blivit för trånga och verksamheten har brett ut sig i andra stadsdelar.

Ett nytt kulturprogram

EU-kommissionen stod överst på listan av institutioner att besöka på denna resa. Vladimir Sucha, direktör för kultur, flerspråkighet och kommunikation vid generaldirektoratet för utbildning, tog emot på sitt kontor på 17:e våningen. Han berättade att han har 80 medarbetare som konkret arbetar med medlemsländerna i en öppen dialog för att definiera det kulturprogram som ska träda i kraft 2014. På direkt fråga hur vi i Sverige kan påverka programmet svarade han: ”Prata med era ministrar”. Han menar att kulturen skulle vinna på att arbeta mer som miljörörelsen
– Med fler kulturaktivister kan kulturen öppna fler sinnen så att innovationer kan blomstra.

Som exempel drog han svenska TILLT, som tillhandahåller konstnärsdriven personal- och organisationsutveckling för företag och organisationer i Skandinavien och övriga Europa, och det arbete de gjort tillsammans med Astra Zeneca i syfte att öka kreativiteten på företaget.

Ny märkning av kulturarvet

Vårt svenska kulturråd i Bryssel, Henrik Selin, tog emot därefter. Henrik berättade att som kulturråd i Bryssel arbetar man lite annorlunda än de andra utsända kulturråden. Det handlar mycket om att sprida goda exempel och komma med förslag till förbättringar. Henrik berättade om den senaste satsningen att ytterligare belysa ländernas kulturarv genom en ny kulturarvsmärkning. Medlemsländerna får vart annat år nominera två kulturhistoriskt betydelsefulla platser varav en kan bli vald. Det bör vara gränsöverskridande platser som har mer än ett högt kulturarvsvärde. Pedagogik och kommunikation är viktiga ingredienser för att platsen ska kunna få den nya märkningen. Syftet med EUs inrättande av kulturarvsmärkningen är att öka besöksfrekvensen på platserna.

Projektarbete

Ska man bedriva ett EU-projekt är det bra att veta mer om hur man går till väga. Barbara Gessler på EACEA (The Education, Audiovisual and Culture Executive Agency), arbetar konkret med de projekt som kommer in. Just när vi träffades kom hon från ett möte med 300 koordinatorer som fått en genomgång av hur de ska driva projekt, vad de ska tänka på och hur den ekonomiska redovisningen ska se ut. EACEA bekostar nationella rådgivare som kan upplysa mer om projektarbete och att söka projektmedel. I Sverige är det Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet som har dessa tjänster.

Efter en lång dag med samtal både på svenska och engelska, med alla möjliga brytningar, tar jag mig ned till gränderna kring Grande Place för att äta en tallrik musslor, vilket är ett måste i Bryssel. Jag tycker att bilden av EU har klarnat en del men samtidigt slås jag av att jaga endast sett några få pusselbitar i detta gigantiska pussel. Det krävs nog både fler besök i Bryssel och fler studiebesök för att få ihop helhetsbilden.

Eva Lundquist